– ”Varför kan jag inte använda en bild på Pippi Långstrump i mitt företags marknadsföring? Jag har ofta känt att jag har många av Pippis personlighetsdrag och skulle gärna vilja visa det med en illustration av Pippi Långstrump.”
Sedan några år tillbaka håller jag ofta föreläsningar där jag involverar marknadsjuridik. Ofta är åhörarna andra småföretagare som har ett stort behov av att veta vad som gäller när de arbetar med marknadsföringen i sina egna företag och organisationer.
När jag håller mina marknadsjuridiska föreläsningar börjar jag nästan alltid föreläsningarna med att prata om upphovsrätt, och får då ofta många följdfrågor. Eftersom upphovsrätten är något som uppstår automatiskt, är det för många oklart vad som omfattas av upphovsrättslagen.
Det som går att säga om just upphovsrättslagen är att den berör alla producerade verk som kan uppnå tillräcklig ”verkshöjd”. Det kan exempelvis handla om ett foto, ett musikstycke, en karta som är ritad från grunden, en litterär figur, eller en journalistisk text.
De verk som anses uppnå verkshöjd är skyddade av upphovsrättslagen till och med den 31 december det 70:e året efter
upphovsrättsinnehavarens död (I exemplet med Astrid Lindgrens litterära figur så är upphovsrättsinnehavaren Astrid Lindgren).
Fotografiska bilder som inte anses uppnå tillräcklig verkshöjd är skyddade av upphovsrättsinnehavaren under 50 år efter framställningsåret.
För att svara på frågan högst upp i inlägget: Pippi Långstrump är, efter Astrid Lindgrens död 2002, upphovsrättsligt skyddad som karaktär/litterär figur av Astrid Lindgren Aktiebolag. Pippi Långstrump som tecknad figur är mest känd i form av illustrationen som är ritad av Ingrid Vang Nyman. Den ekonomiska upphovsrätten till Ingrids illustrerade Pippi Långstrump innehas av Astrid Lindgren Aktiebolag. Andra illustrationer av Pippi som inte tecknats av Ingrid ägs ofta av Illustratörerna själva, eftersom de inte sålt rättigheterna till
Astrid Lindgrens Aktiebolag.
På bilden i detta inlägg ser ni en fotografisk bild tagen av mig en krispig februaridag. En stadsbild i charmiga Söderköping. Även om jag inte anser att den uppnår tillräcklig verkshöjd för att vara ett fotografiskt verk, så innehar jag som fotograf rättigheterna till bilden i 50 år efter framställningsåret. I praktiken innebär det att den som vill använda min bild offentligt först behöver be mig om tillstånd. Jag som upphovsrättsinnehavare bestämmer om jag vill låta någon använda min bild, om jag önskar ekonomisk ersättning för den, eller om jag exempelvis vill att det finns synligt utskrivet att det är jag som tagit bilden. Ingen har därför rätt att använda bilden utan mitt tillstånd.
I just detta fall återfinns bilden nedan på föreningen Stadskärnans webbplats som även den producerats av Hjärter Esse.
Foto: Emy Serander